Direkt
Direkt
Växel
+46 070 260 2605 Måndag - Söndag 10:00 - 20:00 Kläppestigen 18 436 51 Hovås
+46(0)8-54 54 23 00 Monday - Fredag 09:00 - 17:00 Sankt Eriksgatan 113, 113 43 Stockholm
Direkt
Direkt
Växel
+46 070 260 2605 Måndag - Söndag 10:00 - 20:00 Kläppestigen 18 436 51 Hovås
+46(0)8-54 54 23 00 Monday - Fredag 09:00 - 17:00 Sankt Eriksgatan 113, 113 43 Stockholm

Att förstå presidentvalet i USA. Jag-et, Vi-et och förändring

usavalet

En lång, varm höst slog om till vinter med besked. Det är fascinerande att trots att jag har levt i över trettio år i Sverige blir jag fortfarande lika överraskad av vintern. Att döma av det kaos som vädret orsakat verkar jag inte vara den enda i landet som blir överraskad. Märkligt nog blir vi ofta överraskade av förändringar trots att det finns tydliga tecken på att något är på gång. En av de förändringar som har överraskat mig mest är att Donald Trump blev vald till president i USA. Därför ville jag i detta nyhetsbrev reflektera lite över vad som orsakade denna förändring och hur om det finns lärdomar vi kan tillämpa i vår egna vardag. När jag började analysera presidentvalet från ett förändringsperspektiv blev ett begrepp väldigt tydligt, nämligen ”tillhörighet”. Hur vi uppfattar vår tillhörighet eller brist på tillhörighet har en enorm påverkan på förändring och har spelat en stor roll för valet i USA.

I min bok, Mänskligt Ledarskap – Tio Budord för den (o)fullständige ledaren presenterar jag följande modell som beskriver de viktigaste begreppen för individens motivation och gruppens förmåga att prestera. Presidentvalet har berört samtliga av dessa begrepp. Den amerikanska befolkningen är knappast eniga om ett gemensamt syfte med landets politik eller inriktning. Det faktum att många väljare känner att deras åsikter inte spelar någon roll visar avsaknad av autonomi eller påverkan. Även om det är minerad mark får man konstatera att kompetens spelar en avgörande roll i väljarnas förmåga att avgöra vilken kandidat skulle vara bäst att leda landet.  Men när jag började att analysera presidentvalet från ett förändringsperspektiv blev ett begrepp väldigt tydligt, nämligen ”tillhörighet”. Hur vi uppfattar vår tillhörighet eller brist på tillhörighet har en enorm påverkan på förändring och har spelat en stor roll för valet i USA.

 

vilka_ar_vi

 

Vilka är vi?

För nästan exakt 4 månader sedan vaknade jag i ett hotellrum i London till nyheten att Storbritannien hade valt att lämna EU. Igår vaknade jag till nyheten att USA hade valt Donald Trump som sin nästa president. Båda dessa nyheter var för mig oväntade och chockerande. Det finns många paralleller mellan Brexit och valet av Trump men kanske en av de som för mig är mest framstående är att båda rörelserna drivs av ett behov av väljarna att förtydliga vilka ”vi” är. I en tid av globalisering med allt vad det innebär och stora tvångsmigrationer av människor som resultat av krig och klimatförändringar är det förståeligt att gamla idéer av ”Vi-et” hotas. Dessa frågor går till hjärtat av vårt behov av tillhörighet. Tillhörighet handlar till stor del om tillit. Att jag litar på en grupp, att vi bejakar varandras intressen och delar ansvaret för gruppens välbefinnande är en grundförutsättning för att jag ska kunna överleva i en värld fylld med faror och hot. Kan jag lita på människor från andra platser med andra utseenden, andra vanor och värderingar? Om ”Vi-et” ändras, vad är min roll i den nya tillhörigheten? Har jag samma makt och inflytande som tidigare? Kommer jag att klara mig lika bra?

De av er som har hört mig föreläsa eller varit på något av mina utbildningar har säkert hört mig säga att ”ditt företag är på låtsas”. Det spelar ingen roll om du jobbar på Volvo, SKF eller Astrakan, ditt företag finns egentligen inte. Jag brukar fortsätta att säga att samma gäller kommuner och statliga myndigheter. Faktum är att även Sverige som land är bara på låtsas, liksom alla andra länder i världen. Bolag, myndigheter och länder är alla fiktioner som vi människor har skapat för att underlätta samhällets funktion. Det finns egentligen ingen landgräns mellan Sverige och Norge. Vi har bara kommit överens om att ”låtsas” som om det är en linje mellan dessa två delar av det som egentligen är samma geografiska landmassa. På samma sätt kommer min granne och jag överens om att det finns en tomtgräns mellan min tomt och hans.

”En verksamhet är där människor samarbetar av sina egna fria viljor runt gemensamma mål eller syften.”

När vi registrerar ett aktiebolag får vi något som kallas en ”juridisk person” och det är ju inte en riktig person. Det som egentligen kännetecknar en verksamhet är de människor som väljer att samarbeta runt gemensamma mål och syften, inte de fiktiva strukturer som vi människor hittar på. Men när vi har kommit igång med en verksamhet, dvs. ett samarbete mellan människor runt gemensamma mål och syften skapar vi människor strukturer som tomtgränser, landgränser, bolag och mycket annat för att hjälpa oss att uppnå våra mål och syften. Över tid skapar vi symboler i form av logotyper, flaggor, klädstil, språk mm som också dessa hjälper oss att uppnå våra gemensamma syften.

I mitt arbete får jag möjlighet att träffa människor i många typer av verksamheter. En sak man märker direkt när man kommer in i en ny verksamhet är att de har sitt eget ”fikonspråk” eller sin egen jargong. Jag får ofta be någon att stanna upp och förklara vad ABK, GAS eller DAP betyder. Detta är ett exempel på hur en grupp börjar skapa ett eget språk, eller åtminstone en dialekt av ett språk som har sitt ursprung i att effektivisera kommunikation men som sedan också leder till att hjälpa oss att identifiera oss med vår grupp. Samma sak ser man med klädstilar och klädkoder.

I ett land sker samma saker. Som gammal engelskkoloni blev engelska huvudspråket i USA men med tid utvecklade USA sin egen dialekt av språket och med tid blev det många olika amerikanska dialekter. Man kan känna igen en amerikan på sin dialekt eller kan man? Jag hör ofta svenska ungdomar som pratar fantastisk engelska med en amerikansk dialekt. På samma sätt har jag fått en liten konstig svensk dialekt när jag pratar engelska efter över 30 i Sverige men jag är fortfarande amerikansk medborgare. (Paradoxalt nog har jag svensk dialekt när jag pratar engelska och en tydlig engelsk brytning när jag pratar svenska.)

Så vad är problemet?

De stora förändringarna i samhället som hotar min känsla av tillhörighet skapar en förståelig motreaktion för många. Det är frestande att greppa tag ännu hårdare i de unika egenskaper som definierade våra gamla tillhörigheter. Ett uttryck för detta är en ökad nationalism som vi ser i många länder. Enligt Wikipedia är nationalism en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Med andra ord är nationalism ett sätt att definiera vilka ”vi” är som utgår ifrån en nation. Begreppet ”Nation” kan härledas till det latinska ”natio” eller födsel och hade den ursprungliga innebörden av en grupp människor som härstammor eller var född på samma plats. Begreppet utvecklades vidare till att betyda mer eller mindre samma sak som ”stat” eller land.

Ett av de huvudproblemen är att ”nationen” eller landet egentligen inte finns. Det var bara ett mänskligt påhitt för att underlätta att vi skulle uppnå vår gemensamma syften. Det som ofta händer i både verksamheter och länder är att de påhitt som vi skapade en gång i tiden för att hjälpa oss att uppnå våra syften blir viktigare är de syften de skapades för att uppnå. Ett nytt arbetssätt som utvecklades för många år sedan för att lösa ett visst problem i verksamheten kan vara nästan omöjligt att ta bort trots att problemet den skapades för att lösa inte längre existerar. Missförstå mig rätt, jag menar inte att uppfinningar som nationer, aktiebolag, pengar eller andra mänskliga påhitt inte är viktiga, de kan till och med vara jätteviktiga. Men de är viktiga som verktyg, inte som mål i sig själva. Spaden är ett otroligt viktigt redskap om jag gillar att jobba i trädgården. Den är nästan oersättlig om man vill plantera rosor eller fruktträd. Men man kan inte säga annat än att syftet är att ha en vacker trädgård, inte att använda en spade.

Människor kan slåss för att bevara verktyg och symboler långt efter att de har slutat fylla någon egentlig nytta. De allra flesta verksamheter idag är egentligen mycket större och mer komplexa än det som syns på lönelistan. Det som kännetecknar en verksamhet är inte lönelistan, det är alla människor som samarbetar för att bidra till de gemensamma mål och syften. Därför kan konsulter, outsourcing partners, kunder och många andra vara en del av den riktiga verksamheten trots att ingen av dessa är formellt anställda.

Ett land som USA betraktar mig som medborgare med samma rättigheter och ansvar oavsett var jag råkar bor. På samma sätt kan man vara ”helsvensk” och härstamma från ett helt annat land och kanske inte formellt är ”medborgare”. Det som gör en människa till svensk eller amerikan är samma sak som gör en människa till en del av företagets verksamhet; att de bidrar till de gemensamma mål eller syften. Med tid kommer dessa människor att helt naturligt hitta på egna uttryck för deras nya tillhörighet. De kommer att ha egna ord eller akronymer, gemensamma symboler. De kommer att ta till sig varandras idéer och vanor och skapa nya tillsammans, och med tid kommer dessa nya tillhörigheter att utmanas och förändras och ta ny form igen.

Det viktiga är att vi håller blicken på syftet med våra strukturer och symboler. Varför skapade vi dessa påhitt? Vad ville vi uppnå med dem? När våra påhitt inte längre bidrar till att uppnå våra syften kan vi avveckla dem. T ex skulle man kunna tro att syftet med en fotbollsmatch är att göra många mål. Men man behöver inte nödvändigtvis göra många mål för att vinna, man behöver bara göra ett mer än motståndaren. Ett lag kan bli världsmästare även om de alltid bara gör ett mål mer än motståndarna. Och syftet, är det verkligen att vinna, eller är syftet att ha kul, eller hålla sig i form, eller att underhålla andra? Att vi skapar spel med vinnare och förlorare är kanske bara ett påhitt för att göra det hela mer spännande och mer underhållande.

Syftet i alla sunda verksamheter är detsamma, att skapa en bättre värld. Frihet, människans rätt och behov av att styra över sitt eget öde, att delta i styrandet av sitt land eller sin arbetsplats är en viktig princip. Det skapar välbefinnande, trygghet, stabilitet och ökad produktivitet. Ökad frihet leder till en bättre värld. Länder och verksamheter är viktiga redskap för att hjälpa oss skapa en bättre värld men de är inte målet i sig. Av de företag som var viktigast i samhället för 100 år sedan är det inte många som är kvar. Likaså ändras världskartan med tid. Landsgränser ändras, länder försvinner och nya uppstår, en del flyttar ihop och andra delar på sig. Dessa streck i sanden är viktiga så länge de bidrar till att skapa en bättre värld och när de inte längre gör det drar vi nya streck. Förändring kan vara smärtsam och kostsam men nödvändig.

 

Tips för att bättre klara av förändringarna i människors tillhörigheter:

  • Definiera syftet med er verksamhet? (På vilket sätt är världen bättre, eller blir bättre av att ni finns?)

 

  • Var tydlig med syftet med eventuella förändringarna.

 

  • Hur bidrar dessa förändringar till verksamhetens övergripande syfte?

 

  • Skilj mellan syfte med verksamheten, syftet med förändringen och de resurser och strukturella verktyg vi skapar för att uppnå syften.

 

  • Ta det långa perspektivet. Utveckling för världen, samhället, din verksamhet eller för dig som individ är inte linjär. Det går upp och ner och med lite tur och skicklighet för varje gång det går upp igen går det lite högre än förra gången och varje gång det går ner igen blir det inte så lågt som förra gången.
About the author

Public speaker and management trainer on Leadership and Change